12 mil väster om Stockholm, mitt emellan Västerås och Eskilstuna, ligger Ridskolan Strömsholm.

Allt började med att Gustav Vasa uppförde en borg (försvarsanläggning) på en holme i Kolbäcksån, som kallades Mölnetorp. År 1556 döptes holmen till Strömsholm. Därefter är det kungar som Gustav II Adolf, Karl X Gustav samt Karl XI och XII som haft ett avgörande inflytande på Strömsholm som hästcentrum.
Redan Gustav Vasa började i liten skala föda upp hästar på Strömsholm. Utvecklingen påskyndades genom att Gustav II Adolf beslutade flytta sinn stallstat till Strömsholm och där etablera Sveriges första stuteri. Vår maktskungar, Karl XI och Karl XII, förekom ofta på Strömsholm, där ridkonsten lockade.

Men kungar i all ära. Det är kvinnorna som präglat Strömsholm. Det är Katarina Stenbock (Gustav Vasa), Maria Elenora (Gustav II Adolf) som utvecklat, bott och härskat på Strömsholm.
Genom etablering av stuteriet kom hingstar och ston från länder i Europa tidigt till Strömsholm. Det var gåvor, men också krigsbyten. Stuteriet på Strömsholm fick stor betydelse för hovstallet i Stockholm och delar av Försvarsmakten.

Claes Adam Ehrengranat, vår främste hippolog genom tiderna, närde som chef för Flyinge (1814-1837) drömmen TT STten skulle inträtta en nationell ridskola i Sverige med uppgift att utveckla ridkonsten. Ehrengranat hade då startat en egen ridskola för att bland annat blivande regementsstallmästare på Flyinge och gav där även ut sin berömda ridlära. Ehrengranat var ett aktat namn i Europa och intresset för hans verksamhet var stort även i andra länder.
Riksdagen tillmötesgick honom genom att inta en ridskola på Strömsholm för främst kavalleriet, men efter hand även för övriga delar av armén. I 100 år, mellan 1868-1968, var Strömsholm genom Arméns Rid- och Körskola motorn i utvecklingen av ridkonsten i Sverige. Ryktbarheten nådde också långt utanför Sveriges gränser. Lärarna på Strömsholm hade stora framgångar inom nationell och internationell ridsport och hemförde ett stort antal medaljer från bland annat de olympiska spelen.

Stuteriet från början av 1630-talet upphörde 1871. Hästaveln började utvecklas lite varstans i Sverige och behoven at föda upp hästar på Strömsholm minskade. I ställets satsades på en hingstdepå för att främja uppfödningen av hästar till Försvarsmakten och lantbruket. Försvarsmaktens behov av hästar minskade kraftigt under åren strax efter andra världskriget. Därför avvecklades hingstdepån 1956. Staten koncentrerade verksamheten till Flyinge.

Sedan 1968 är Strömsholm ett centrum för den civila ridutbildningen i landet. Idag utbildar Ridskolan Strömsholm föramför allt ridlärare. Sedan 1996 har också en genomgripande upprustning ägt rum av byggnader och anläggningen i överigt.

Snart 500 år av erfarenhet och ädel kultur i form av hästar, byggnader och anläggning finns således samlad på Strömsholm.