Strömsholm under Gustaf Vasas tid

Mölnetorp hette detta område i början av 1500-talet då Gustav Vasa ärvde marken. I mitten av 1500-talet uppförde Gustav Vasa ett ”befäst steenhus” på holmen i strömmen (Kolbäcksån) och han ändrade namnet till Strömsholm.

När Gustav Vasa var 55 år gifte han sig med blott 16-åriga Karin Stenbock eller Katarina som hon också kallades. Karin hann få åtta år tillsammans med Gustav Vasa innan hon blev hans så kallade efterlevande änka. År 1563 bosatte sig Karin på den alldeles nybyggda sätesgården på holmen. Karin levde på sitt kära Strömsholm i nästan sex årtionden och inte många i landet visste annat än att hon vid sin död var ”salig Gösstafs efterlefverska”. De som bodde här i Strömsholm skulle dock minnas henne som de fattigas och bedrövades vän. Med sin vackra natur och med närheten och sjövägen till Stockholm var Strömsholm ett ofta besökt kungaslott. På den tiden drog kungaföljena nämligen land och rike runt och bodde på olika slott.

Drottning Hedvig Eleonora var den som initierade bygget av det nuvarande slottet. År 1669 fanns ritningarna klara och arkitekt var Nikodemus Tessin d ä. Bygget tas så småningom över och slutförs av hans son Nikodemus Tessin d y, då fadern avlider. Redan år 1672 är bygget så gott som klart och taklagsöl firas.
Så här börjar Fredrik Nycander sin dikt ”Besöket på Strömsholm”:

Och nu står slottet färdigt
på skogig holmes strand,
sin ägarinna värdigt
och byggarns mästarhand.

Från första sten vid marken
till tornets lanternin,
med flyglarne och parken
det hedrar sin Tessin.

Det fanns ett överflöd av vackra hästar här på Strömsholm redan på 1600-talet. Karl XI omtalar i sina anteckningar att det i juli 1696 kom ”18 engelska ston och 24 spanske hästarne” hit.
Den lille Karl XII rider som barn omkring på både inbillade och riktiga hästar i de vackra alléerna i Strömsholm. Ehrenstrahl har mästerligt avbildat dessa vackra hästar från Strömsholm och många av tavlorna hänger på Gripsholms slott.

Jag slutar historien om Strömsholm här vid 1600-talets slut då kungafamiljen var ute och jagade både varg och björn (!) i trakterna av Strömsholm.
Författare Ulla Folgerö

Under år 1621-1871 var det stuteriverksamhet för att tillgodose de kungliga härarna med hästar till de ständiga krigen. Men redan under Gustav Vasas tid på 1500-talet började man föda upp hästar i en liten skala.

Sedan 1630-talet började man samla stuteriverksamheten på åsen där Ridskolan Strömsholm ligger idag.

Efter stuteriverksamheten startade man upp en hingstdepå mellan år 1871-1956. Arbetet på hingstdepån hade hög status och personalen var klädda i mörkblå uniformer. Det var mer eller mindre tvång att hälsa med mössan i hand, när man mötte en av dessa, berättar en gammal remontdressör. Remontdepån år 1885-1956 försåg armén med inridna och inkörda hästar. Än idag grundutbildar Ridskolan Strömsholm Beridna Högvaktens hästar.

År 1868-1968 var arméns Rid- & Körskola belägen på Strömsholm. På Ridskolan undervisade man i ridning, krigsvetenskap, veterinärlära, hovbeslag, vapenföring och gymnastik.

Ridskola Strömsholm grundlades år 1968. Dagens Ridskola är en av tre riksanläggningar i Sverige och bedrivs i aktiebolagsform. Ägare är Föreningen Ridskolan Strömsholm, vars medlemmar är Svenska Ridsportförbundet och ATG, samt Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS). HNS är en stiftelse som bildades 1992 av ATG och LRF, har ett ekonomiskt och organisatoriskt ansvar för samtliga riksanläggningar. De övriga utöver Ridskolan Strömsholm är Flyinge och Wången.

200 elever går på våra utbildningar längre en ett år. Totalt har Ridskolan Strömsholm ca 1800 elever per år om kortare och längre fortbildningar, sommarkurser och ridweekends.